louiisesvensson

Jag lovade mig själv igår, runt 14, att inte låta mig själv bli övertalad till att gå ut. Jag har inga pengar, utelivet suger i linköping och säkert fler anledningar. MEN, johanna lyckades göra detta vid ungefär 15-16. Det blev alltså en ganska spontan utgång igår, som typ alla helger sedan jag fyllde18(fan jag börjar bli alkoholist). Utgången blev dock mot all förmodan ganska trevlig. Den hade blivit ännu trevligare med lite pengar, men det är en annan femma.

Hur som helst så var det inte detta jag ville ta upp i detta inlägg. Jag ville berätta om min dagen-efter-känsla, eller något sådant typ.

Dagen efter vill jag mest av allt umgås med hur många människor som helst, alla ska ha varit ute dagen innan, alla ska vara lite småsega och lite bakis. Vad jag vill göra då är att typ beställa pizza eller något och sitta och äta tillsammans och kanske kolla på någon amerikansk dålig film. När vi gjort detta tar vi fram chipspåsARNA och läsken för att sätta på ytterligare en dålig amerikansk film, för att sedan sätta på en till och en till och en till. Tills alla däckar i soffan för att vakna upp dagen efter och sedan gå hem typ.

Ni förstår nog vad jag menar, jag klarar alltså inte av att vara ensam dagen efter. Och jag brukar lyckas hålla mig ifrån att bli det också. Men idag kom dagen jag inte ville skulle komma. Jag är ensam dagen efter! Och det dödar mig långsamt inifrån.