Söndag 20 maj
Jag försöker, det har gått 2 veckor. Ena sidan av sängen ligger fortfarande orörd, den tillhör ju dig. Ensamheten smyger sig på mig som ett gift, som en sjukdom. Paniken kommer. Men jag försöker va stark, det va ju trots allt mitt beslut. Det är helt enkelt lättare att inte tänka på det än sålänge, likt fan kommer tankarna ändå...när jag är ensam, hatar den där jävla ensamheten, fan saknar dig!
Otursfågel
Ska bara skriva lite snabbt nu. På sista tiden har jag tydligen blivit något utav en otursfågel. Det hela började med att jag vrickade foten på Valborg så jag har fått gå på kryckor tills nu, sedan tog det slut mellan mig och micke(orkar inte skriva mer om det här), och nu igår fick jag bilen stulen. Hallå? Vem är det som vill mig något. Bilen var bara borta helt utan spår, knäppt, sånt som bara händer i filmer liksom. Aja, det va väl typ det. Så får vi se vad nästa olycka blir.
